Äntligen hemma
HAr verkligen haft en helt fantastisk resa till USA men när vi väl började resan hem så längtade jag otroligt mycket efter Emil. Vi har skypat några gånger och Niklas berättade att Emil sprungit till datorn och pekat på skärmen flera gånger efteråt. Tänk vad de förstår. Tur att jag inte reser långt mer än vad jag gör. Skulle kännas mycket tråkigt om det var något som var en vanlig företeelse för Emil.
Han blev dock väldigt glad av att se mig. Han sken först upp som en sol, sedan tittade han på Niklas ett ögonblick innan han kom springandes och gav mig en kram.
Jag har varit vid hans sida från att jag klev innanför dörren fram till sovdags. Det märks att han hela tiden vill ha koll på var Niklas är.
Imorgon kanske allt är som vanligt igen, även för min lilla prins.:)