duochjagemil.blogg.se

Emil är så glad att han har så snälla och fina mostrar och tack snälla Anna för presenterna. Kommer anart kunnna komma väl till användning och tack Ina för hängselbyxorma.

Men främat av allt, tack för att ni kom och hälsade på!

Han kan försvinna in på sitt rum och leka själv och vi vet exakt vilken sida han bläddrar till då han hittills härmar katt, får, häst, k och groda/anka (svårt att höra skillnad och de är på samma uppslag:)). 

Vi varnte ute så länge då han även hade fingervantar och snabbt blev kall om händerna utan vi återvände ut på eftermiddagen och då lyckades Emil springa och hålla sig på fötterna nästan hela tiden.

Kul att han får upptäcka nya saker dock. Var svårt att förstå hur spaden kunde vara fastfrusen i hinken... 

Tur att han är så glad vår morgonpigga lilla fina vilding. Eller som Niklas säger, han gillar den sena natten...

Han hade redan en på just detta ställe och när han i Trollhättan i helgen lyckades med att ställa sig på huvudet när han skulle upp i ruschkanan blev det ytterligare en. Han kallades ju redan för Taizon så nu lämpar sig namnet ännu bättre. 

Bara att acceptera att dessa småttingar kommer göra sig illa även om det gör ont hjärtat när de slår sig.

Nu har det även blivit en gunga och det är självklart mycket uppskattat!

Bilresan gick superbra. Emil var nöjd och belåten och det var endast sista biten som krävde lite underhållning, men det var snarare en följd av hunger än uttråkning. 

Natten blev dock raka motsatsen. Emil bjöd på värsta natten sedan hans födelse. Var vaken riktigt sent, missnöjd och tokledsen. Sin säng. Vaknade sedan flera ggr per timme och ville upp alldeles för tidigt. Slutade med att han fick komma upp i vår säng och efter mycket bök och stök somnade han mellan oss. Detta var första gången sedan han var en månad som han somnat i vår säng. Jag har verkligen saknat att sova brevid min lilla prins så trots lång poeriod att hitta en sovställnng och komma till ro var det fantastiskt mysigt och värt den lilla sömn jag fick sova inatt. 

Emil förstår nu oerhört mycket. Han hämtar saker och lägger tillbaka dem när vi säger att han ska göra det.

Han älskar att vara ute och hämtar sina skor så fort vi klär oss på morgonen. Gör jag det innan jobbet hämtar han sina skor och ska med och detsamma om Niklas kilar iväg till gymmet.

Han springer till badrummet när vi frågar om han ska borsta tänderna och springer till sin stol och slår på den i en demonstration att han vill upp och ha mat när vi lagar mat.

Han hänger helt enkelt med:). 

Niklas tränade efter frukost men jag passade på att sova när Emil sov och sedan blev det lunch, ett par timmar i lekparken, handling, middag, veckomatsfix till Emil och sedan lite lugn och ro helt enkelt. Niklas fick lite egentid då vi var i lekparken, han ville verkligen se en NHL match från natten som var men sedan har han även varit duktig och städat så det är rent och fint här hemma. 

Började i tisdags med föreläsning i Umeå och går tog jag tåget från Umeå till Sundsvall för några dagars nationellt möte i hematologi. 

Detta är nog årets roligaste möte i tjänsten och något jag ser fram emot. Fyra dagar hemifrån är dock länge. Fick i alla fall möjlighet att skypa med Emil igår och det är så roligt att få se honom när jag varit borta minst en dag. 

De verkar ha det jättebra hemma och jag har inget att vara orolig för.  Tur att Emil har en av de bästa papporna! 

Igår hade det varit korvgrillnng som en del av schemat. Jag ser verkligen fram emot att höra hur Emil var och betedde sig i gruppen. Var han avvaktande? Tog han för sig? Hittade han "kompisar". Hoppas jag får möjlighet att ringa och prata med dem båda hemma idag. Saknar dem massor!